• Arkiv

  • Blog Stats

    • 18,478 hits

Halvtidsrapport

MississippiI förrgår började jag på den alldeles nyutkomna romanen Mississippi av Hillary Jordan. Nu har jag läst nästan hälften och det är verkligen en bok som grep tag i mig direkt. Man skulle kunna säga att den påminner om Niceville, men det är egentligen missvisande. Det enda som påminner den ena om den andra är att det handlar om rashat i den amerikanska Södern. Romanen är upplagd på så sätt att olika personer berättar om de yttre skeendena på sitt sätt, med varsitt kapitel. Det låter kanske rörigt, men det är det inte för författaren är väldigt duktig på att byta ”röst” så att de alla ”låter” olika och på så sätt blir lätta att hålla i sär. Tvärtom är det väldigt spännande att få läsa hur olika de uppfattar allt som händer omkring dem.

Öppningsscenen är väldigt stark. Två bröder gräver en grav åt sin far, Pappi. En man som ständigt var missnöjd och krävande mot sin omgivning och alltså inte särskilt sörjd av sina söner. Det är bråttom att få gropen tillräckligt djup. Ovädret är på väg att dra in och med detta följer alltid besvärliga översvämningar. Plötsligt stöter den ene sonen på något hårt som visar sig vara  ett människoskelett. När de får syn på kedjan och bojan runt den ena foten förstår de att det är en liket av en färgad man som de hittat.

Därefter flyttas läsaren bakåt i tiden och får bland annat möta Laura som är den syster som aldrig blivit gift. När hon fyller 30 andas hon ut. Nu är det slut på tjatet om att finna en lämplig make åt henne, nu är det officiellt: Hon kommer aldrig att bli gift utan förbli en ungmö som tar hand om sina åldrande föräldrar livet ut. Men ödet vill sig annorlunda och kort därefter träffar hon Henry, som hon gifter sig med. Tillsammans lämnar de staden Memphis i Tennessee för att driva lantbruk i Mississippi. De köper en gård med flera arrendatorer, bland annat den färgade familjen Jackson.

Hittills är den riktigt fängslande. Jag bryr mig om karaktärerna och vill veta hur det ska gå för alla. Än är läget under kontroll, men det finns en del spänningar i luften. Någonstans längre fram anar jag en katastrof. Vi får se om jag har rätt. En riktigt bra bok är det i alla fall!

/Birgitta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: